– hur kan vi som kristna tänka om det?

Antisemitismen är tyvärr stor på många platser i vår värld. Men vad är egentligen antisemitism och vad kan vi göra åt den?

Den 13 oktober arrangerades en internationell konferens om förintelsen och antisemitism i Malmö. Konferensen gick under namnet Remember – React och bland deltagarna fanns statschefer, internationella organisationer och företag i sociala medier-branschen. Förra året var det 75 år sedan Andra världskrigets slut, och Malmö var en naturlig plats för konferensen av både positiva och negativa skäl. Under och efter kriget flydde många judar till Malmö och fick en nystart där, men på senare tid har tyvärr staden varit en plats där antisemitismen ofta kommit upp till ytan. Många röster har höjts de senaste åren om judars otrygghet, och de senaste tio åren har många judar lämnat Malmö och till och med Sverige som helhet. Konferensen är mycket välkommen, och förhoppningsvis leder den till konkret förändring. 

Vad är antisemitism?

Antisemitism är kort sagt en fientlig inställning mot judar. Antisemitism kan sägas bestå av (åtminstone) tre huvudsakliga lager. Det mest uppenbara av dessa är hot eller hat som riktas direkt mot judar. Judar i Sverige berättar till exempel om hur deras judiska identitet kopplas ihop med statens Israels agerande, så att de som individer hålls ansvariga för konflikten mellan Israel och Palestina.* För det andra kan antisemitismen också handla om skämt om Förintelsen eller nazistiska hälsningar. Skämten bygger ofta på stereotyper, som för övrigt är en vanlig ingrediens i all rasism och innebär att man drar slutsatser om hurdan en människa är bara genom att utgå från dennes hudfärg eller etnicitet. Antisemitiska stereotyper handlar ofta om att judar är särskilt rika, mäktiga eller oärliga.

Man behöver inte ha det perfekta svaret, men alla kan ifrågasätta en stereotyp eller utmana förnedrande gester och tillrop.

För det tredje har vi konspirationsteorierna. Vår kultur är full av dem, och antisemitiska idéer är en vanlig ingrediens. Förutom att förneka Förintelsen är nog den vanligaste konspirationsteorin idén om ett hemligt judiskt världsråd. Texten ”Sions vises protokoll” fortsätter att spridas, trots att det har varit känt i 100 år att texten är en rysk förfalskning, och inte ett hemligt vittnesmål från insidan av en global judisk konspiration.

Från alla håll och kanter

Antisemitism förekommer på alla möjliga håll och kan förena grupper som annars står långt ifrån varandra. Konstigt nog kan därför höger- och vänsterextrema grupper samt islamister plötsligt vara enade i sin judiska fientlighet. Sociala medier driver som vanligt på det fientliga tonläget, vilket Försvarets forskningsinstitut (FOI) visade i en stor analys av antisemitiskt innehåll på alla de stora plattformarna. Än värre är att antisemitism emellanåt tycks normaliseras. Nyligen tipsade Skolverket lärare om att låta elever argumentera för och emot att Förintelsen har ägt rum, men ändrade sig efter massiv kritik. Lärare i både skola och SFI har vittnat om hur svårt det är att hantera förintelseförnekelse i klassrummet.

Jesus var jude

Tyvärr har kristna genom historien bidragit till antisemitism, både genom att aktivt tala och handla illa mot judar, men också genom att passivt låta judar bli kränkta och skadade. Bibeln förklarar att alla människor är skapade till Guds avbild, oavsett etnicitet, religion eller andra grupptillhörigheter, och kristna har all anledning att tydligt stå upp för detta. Alla människor är lika mycket värda, men hur mycket mer solidaritet med, och tacksamhet till, det judiska folket borde vi inte kristna känna med tanke på att vi tillber Jesus, judarnas konung (Apg 2:36), och har inympats i Guds folk som började med Abraham (Rom 11:16ff)! 

Våga säga ifrån

Antisemitismen kräver vårt civilkurage, det vill säga modet att inte bara tyst se på. Man behöver inte ha det perfekta svaret, men alla kan ifrågasätta en stereotyp eller utmana förnedrande gester och tillrop. Både rädsla och mod är attityder som växer med våra handlingar. Ju oftare vi är tysta, desto svårare blir det att bryta mönstret. Men motsatsen gäller också: om vi vågar säga emot en gång, blir det lättare nästa gång.

* Vill du läsa mer om konflikten mellan Israel och Palestina? Se aktuelltartikeln från juni 2021.