Europas länder har inte krigat med varandra sedan 1945. Vi fattar nog inte riktigt hur unikt och stort det är! Har du någon gång frågat dig hur det har gått till? En ledtråd: valet i förra veckan!
År 2024 är ett så kallat supervalår. Totalt 64 länder går till val, däribland världens största demokrati, Indien, och världens mest inflytelserika demokrati – USA. Utgången av de olika valen kommer att påverka hela världen, och det amerikanska valet brukar diskuteras så mycket i Sverige att man kunde tro att Sverige var den 51:a delstaten.
Ett val som påverkar oss
När månadens Insidan kommer ut har emellertid ett annat val nyss genomförts, som i en bemärkelse har större inverkan på våra liv än det amerikanska, men intresset för det är ändå markant mindre. Den 6–9 juni gick 27 europeiska länder, och totalt 448 miljoner människor, till val för att välja 720 ledamöter till Europaparlamentet.
Europeiska unionen bildades åren efter andra världskriget och har genom åren vuxit både i antalet medlemsländer och i politiska åtaganden. Ett av de tydligaste tecknen på EU-samarbetet är de öppna gränserna inom EU. EU-medborgare reser fritt mellan länderna. Ett annat tecken är den gemensamma valutan “euro”, även om inte alla medlemsländer ingår i valutasamarbetet.
Med fred som mål
Idén till unionen uppstod hos en fransk katolik, Robert Schuman, som personligen hade upplevt världskrigets omänsklighet och ville skapa fred och försoning. Kol- och stålindustrin var en nyckel för all vapentillverkning, och relationerna var hårt ansträngda mellan Tyskland och Frankrike efter två världskrig. Schuman föreslog en kol- och stålunion mellan de båda länderna för att göra dem ömsesidigt beroende av varandra och så förhindra kommande krig. Kort därpå följde Italien, Nederländerna, Luxemburg och Belgien med.
Utan unionen är risken stor att vi hade haft ett storskaligt krig i Europa just nu.
Schumans vision var distinkt kristen. Det var trots allt Tyskland som hade startat andra världskriget och slungat hela världen in i ett fruktansvärt krig. Men Tysklands agerande måste förstås mot bakgrund av de förnedrande “fredsvillkor” som landet tvingades acceptera efter första världskriget. Schumans kristna tro påverkade hans inställning till Tyskland efter kriget. Demokratin, menade Schuman, har sina rötter i den kristna tron och måste bygga på kärleken till nästan, jämlikhet och mänsklig värdighet. Detta tog sig starkast uttryck i hans övertygelse att Tyskland måste bemötas med kärlek och förlåtelse om man någonsin skulle kunna bygga upp en varaktig fred.
Ett mål som uppnåtts
Visionen har burit frukt. Det har inte varit krig mellan europeiska länder sedan andra världskriget och det är nog svårt att överskatta EU:s betydelse vid Rysslands invasion av Ukraina 2022. Utan unionen är risken stor att vi hade haft ett storskaligt krig i Europa just nu.
De senaste åren har Europaparlamentets ambitionsnivå höjts markant och parlamentet har utvidgat lagstiftningen som är bindande för medlemsländerna. Den bakomliggande idén är att man kan göra större skillnad när man arbetar tillsammans, och i vissa frågor är det uppenbart så. Varje land vinner på ett nära samarbete mot till exempel trafficking och organiserad brottslighet.
EU:s ökande befogenheter
Den största utmaningen med EU-politiken är att alla organisationer, inte bara parlament, har en tendens att växa och vilja öka sina befogenheter. Så utvidgar också Europaparlamentet ständigt sitt mandat. Om man gör SVT:s valkompass får man svara på frågor som: “EU ska säkra kvinnors rätt till abort i alla medlemsländer”, “Fackets rätt att kräva kollektivavtal ska stärkas”, eller “EU ska höja åldersgränsen för att ta EPA-körkort”, och man måste fråga sig varför EU ska ‘köra över’ medlemsländerna och ta beslut i sådana frågor. EU-valet visar på en konflikt mellan å ena sidan att sätta press på medlemsländer som skulle kunna göra mer för klimat, rättvisa, jämlikhet med mera; och å andra sidan att bevara ländernas rätt att själva styra sitt land – även om andra länder tycker att de fattar fel beslut.
Med kristna glasögon
Som kristna kan vi verkligen bejaka värdet av multinationella förbund och avtal som främjar fred och försoning. Å andra sidan bör vi bevara en teologisk realism vad gäller politiska institutioners förmåga att rädda världen, vare sig hotet kommer från organiserad brottslighet eller människans inverkan på klimatet.
