För att bättre kunna förstå och älska våra medmänniskor krävs inte bara kunskap, utan också samtal. Att prata med folk om sin egen och deras tro kan vara svårt, men det finns taktiker som underlättar.
När jag gick på gymnasiet hängde jag i ett gäng där nästan alla var muslimer. Det var en lite hård attityd först och det tog ett tag innan jag accepterades – jag var ju kristen. Ganska snart upptäckte vi dock att vi hade mycket gemensamt! Inte bara att vi tyckte det var kul att spela kort – vi trodde ju alla på Gud. Det var rätt skönt. Självklart hade vi väldigt många olikheter också! Men eftersom olikheterna var så uppenbara, kunde vi ha väldigt raka och bra samtal. Då var det mycket jobbigare med mina vänner som inte trodde på Gud. De var vana vid att alla tänkte som de. De märkte knappt sin egen övertygelse. Än mindre hade de behövt resonera och ge skäl för att de trodde som de gjorde.
Är alla religioner samma?
Saken blev inte bättre av att alla våra religionslärare hade en märklig idé: De försökte visa att alla religioner är lika varandra, ja egentligen samma sak. Mina muslimska vänner och jag fattade ju direkt att det inte stämde – men lärarna trodde nog att de kunde skapa fred på jorden på detta sätt. Sanningen är ju att det finns mängder med olika övertygelser – och att de inte alls är samma! Enda sättet att kunna leva tillsammans är att försöka förstå skillnaderna och lära sig att visa varandra respekt. Men hur gör man då för att prata med andra på ett bra och avslappnat sätt?
Genom att ställa frågor undviker vi en jobbig konflikt, men öppnar i stället ett samtal där vi gemensamt försöker förstå mer av vad som är sant.
Tips och trix för att prata tro
För några år sedan läste jag en fantastisk bok. Den heter ”Vinnande taktik” och är skriven av Greg Koukl. Hans poäng är att vi kan nå oerhört långt i samtal med andra människor genom att ställa frågor. Fördelarna med det tillvägagångssättet är många: dels känner sig personen vi pratar med väldigt lyssnad på, och dels hamnar vi inte i ett försvarsläge som kan kännas stressande. Genom att ställa frågor undviker vi en jobbig konflikt, men öppnar i stället ett samtal där vi gemensamt försöker förstå mer av vad som är sant. En väldigt avslappnad atmosfär!
Hur ska man fråga?
Koukl nämner tre olika steg och ger sedan förslag på frågor för varje steg. Jag går igenom stegen och sedan tar jag ett exempel.
- Det första steget är att försöka förstå personens uppfattning lite bättre. En fråga skulle kunna vara: ”Vad tror du om …?” När de beskrivit sin position kan du följa upp med frågan: ”Vad menar du med det?” Detta får personen att börja tänka själv och helt plötsligt är ni tillsammans inne och utforskar sanningen.
- När du tycker att du börjar förstå personens position är det dags för nästa steg: försök få personen att ge sina skäl för att hon tror som hon gör. Fråga exempelvis: ”Hur kom du fram till det?” Ofta har personer inte tänkt igenom så noga, så var snäll!
- Det tredje och sista steget kräver lite mer av dig: Fortsätt ställa frågor, men se om du kan hitta någon svag länk i personens resonemang och fråga om det. Frågan skulle kunna låta ungefär såhär: ”Har du någonsin tänkt på …?”
Samtal med muslimska vänner
Mina muslimska vänner och jag hade mycket gemensamt. En sak var ju Jesus. Jag frågade en gång om vad de trodde om Jesus, och de svarade som muslimer gör: ”Han är en profet.” Nu visste jag litegrann och ett intressant samtal var igång. Jag började ställa lite följdfrågor om vad de menade med ”en profet”. Sedan om hur islam beskriver Jesus. När jag fått svar gick jag vidare till steg två: ”Hur kom ni fram till det?” I detta fall svarade de att de hört andra muslimer beskriva det så. Efter ytterligare någon fråga sa de att ”Koranen säger att Jesus var en profet”. Då kunde jag gå över till tredje steget: ”Har ni någonsin tänkt på att Nya Testamentet är skrivet betydligt tidigare än Koranen?”
Ser du? Med hjälp av tre enkla frågor hade jag kommit väldigt långt. Nu kunde jag berätta om hur Nya Testamentet beskriver Jesus och på ett väldigt mjukt sätt ifrågasätta att Koranen är en bättre källa än Bibeln.
Fråga icke-troende också
Samma strategi funkar perfekt med en ateist. Fråga exempelvis: ”Vad tror du om Gud?” (Eller mer diskret: ”… om mänskliga rättigheter?”). Försök få dem att beskriva den Gud de inte tror på. Fråga sedan hur de kom fram till detta och avsluta med att ställa utmanande frågor som exempelvis: ”Har du någonsin tänkt på att Big Bang behöver en orsak utanför universum?”
