En gång i månaden går jag tillsammans med ett gäng vänner ut på Göteborgs gator och delar ut pannkakor till de som går förbi.
För en del blir det en extra efterrätt efter ett restaurangbesök men för andra är det första matbiten på flera dagar. Vårt mål med kvällen är att sprida Guds kärlek men också att möta människor på det sätt som de behöver.
Just den här kvällen kände jag mig inte så taggad på att stå ute i kylan och dela ut pannkakor men jag bad en bön till Gud att jag skulle få göra skillnad. Efter några timmar gick en kvinna förbi och jag såg att något besvärade henne. Jag gick fram till henne och gav henne en pannkaka utan att säga något och så var det inte mer med det. En stund senare kom kvinnan tillbaka, kramade mig hårt och sa att hon inte hade haft några pengar att köpa mat för. Då blev jag oerhört rörd och kände verkligen Guds närvaro. Det var det enda ”djupa” mötet jag fick den kvällen men jag tänker fortfarande tillbaka på det ibland. Gud finns med i allt vi gör även om det inte alltid känns så. En liten pannkaka gjorde stor skillnad, inte bara för kvinnan utan även för mig.
