Finns det andra sanningar än den som kyrkan presenterar? Bibeln, kyrkan och kristna har genom historien varit tydliga med att Jesus är unik.

Från Petrus bekännelse – Du är Messias, den levande Gudens Son (Matt 16:16) –  och genom hela kyrkohistorien så har idén och tron på att Jesus är helt unik varit bärande för den kristna tron. Ingen annan än Jesus är Gud i mänsklig gestalt. Ingen annan har dött för våra synder och uppstått från de döda, och ingen annan skulle klara av att göra vad han gjorde: leva ett helt igenom rättfärdigt liv och försona mänskligheten med Gud. Ingen annan är som Jesus!

Är Jesus verkligen störst?

Ändå finns det många som påstår att Jesus inte alls är unik. De har kanske ingenting emot honom, men de har däremot någonting emot påståendet att han skulle vara unik och den enda vägen till Gud. John Lennon, sångare i bandet The Beatles som hade sin storhetstid på slutet av 60-talet, ska i en intervju ha sagt att han var övertygad om att kristendomen var på väg bort och att Beatles skulle vara “större än Jesus”. Han hade fel när han sa detta. Han har fel nu cirka 60 år senare, och framtiden kommer att ge honom fel. Varför? Jo, för att Jesus är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden (Upp 22:13). Tron på Jesus som världens frälsare är dessutom fortfarande den tro som samlar flest människor över hela världen.

Ingen annan är som Jesus!

Bara en sanning

I diskussioner om tro, religion och livsåskådning så framställs man ofta som den med goda värderingar om man är öppen för många sanningar medan den som tror på en enda sanning har “onda” värderingar. Man menar att det är tolerant att acceptera alla religioners sanningsanspråk medan det är intolerant att tro att till exempel bara Jesus kan leda människor till Gud. Denna “tolerans” kan låta bra till en början, men om man skrapar lite på ytan så märker man att det är ohållbart att förhålla sig så till verkligheten.

Vissa påstår att alla “sanningar” är lika mycket värda, att alla religioner kan vara sanna på en och samma gång och att motstridiga fakta kan existera sida vid sida. Vad de egentligen säger (om man drar resonemanget till sin spets) är att det inte finns någon sanning överhuvudtaget och att det i sig skulle vara den enda sanningen – visst låter det motsägelsefullt? Det är också den mest intoleranta och exkluderande åsikten man kan ha. Att det enda som är verkligt sant är vad jag för tillfället bestämmer är sant för mig och att inga objektiva fakta eller intryck från andra människor kan ändra på detta.

Och vi då?

Kyrkofadern Augustinus och reformatorn Martin Luther menade att det här sättet att tänka är ett uttryck för människans synd, att människan är “inkrökt i sig själv”. Vi har en tendens att göra oss själva till centrum i våra egna liv och i hela universum när det i själva verket är Gud som är centrum. Här skall det tilläggas att det inte bara är icke-kristna som gör sig skyldiga till denna synd; vi kristna måste akta oss för högmod så att vi inte börjar tro att vi fått ta del av sanningen för att vi är bättre än andra. I själva verket har vi ju fått ta del av Guds sanning just på grund av att vi är så svaga i oss själva.

Vad Jesus säger är alltså något helt annat än att det finns många sanningar. Han säger att han är sanningen (Joh 14:6) och att det är genom honom vi kan förstå allting i hela tillvaron. För dig och mig innebär det en enorm trygghet att få tro detta. Vi får lov att rikta all vår längtan efter sanning mot honom, bort från oss själva och den osäkerhet och oro som lätt präglar vår tillvaro och våra liv. Vi behöver inte ha alla svaren, vi behöver inte framstå som bättre eller smartare än andra människor. Vi behöver bara ha tro och tillit till Jesus och generöst bjuda in andra människor att tillsammans med oss stämma in i Petrus bekännelse: Du, Jesus, är Messias, den levande Gudens son.