Förlåten på riktigt

När vi svikit Gud kan vi undra om han verkligen kommer vilja förlåta oss, eller om han fortfarande kommer att hålla våra fel emot oss. Då berättar Bibeln att Gud är en god far, som fullkomligt förlåter och välkomnar sina barn trots att de sprungit bort från honom.

I Lukasevangeliet 15 berättar Jesus en liknelse om en man som har två söner. Den yngste sonen vill ta ut sitt arv i förskott. Fadern låter honom göra det och sonen ger sig ut i världen. Han lämnar den trygga världen bakom sig. Han gör som han själv vill. Men en dag är den sortens ”frihet” slut då han slösat bort alla pengar. Sonen bestämmer sig, med mycket vånda, för att återvända hem igen. Det han inte ens vågar drömma om möter honom. En far som spanat efter honom varje dag sedan han stack – en far som längtat och hoppats. Fadern springer mot sonen, omfamnar honom och ställer till med fest: Nu ska vi äta och fira, för min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen (Luk 15:24).

Det han inte ens vågar drömma om möter honom.

Verkligen fria

Om vi leker med tanken att liknelsen skulle fortsätta, hur fortsätter då livet för sonen? Går han resten av sitt liv med en skuldkänsla för att han gjorde så fel, en gnagande oro över att fadern ska ta tillbaka sin förlåtelse? Och hur fortsätter livet för pappan? Påpekar han så ofta han kan att sonen har misslyckats, och gör allt för att göra sonen osäker?

Hur ser det ut för dig och mig i vår relation till Jesus? Oroar vi oss för om vi duger och om Jesus verkligen har förlåtit oss? Din djupaste identitet är att du är Guds barn. Jesus har dött och uppstått för dig. Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria (Joh 8:36). Du och jag behöver inte titta tillbaka på det som gått fel i våra liv. Vi är fria, fria från syndens slaveri och från rädslan att inte duga. Vi är fria från känslan att inte vara bra nog för Gud: ”I’m no longer a slave to fear, I am a child of God.”*

En fantastisk pappa

Om liknelsen hade fortsatt tror jag att vi hade fått följa en fantastisk pappa – en far som verkligen förlåtit sin son, som aldrig tittar tillbaka på sveket och som varje dag gläder sig över att sonen är hemma. Sonen behöver därför inte oroa sig för om det finns förlåtelse och om pappan verkligen glömt alla hans svek. Han är fri. Älskad. Trygg. Precis som du och jag i vår relation till Jesus. Så oavsett om du kommer med ett tack, förlåt, en oro eller ett misslyckande till Jesus så är hans första reaktion: “Mitt barn, jag är så glad att du kom!”

*Citat från  “No longer slaves”av David Jonathan och Melissa Helser – tips!