Har du flyttat någon gång? Jag är uppväxt i en missionärsfamilj. När jag var 13 år flyttade vi hem till Sverige till en mindre stad där jag skulle börja högstadiet. Jag tyckte att det var svårt att passa in och jag kände mig ensam.
Första månaderna grät jag nästan varje kväll inför att behöva gå till skolan nästa dag. Men hemma hos oss använde vi bönen som vapen för att strida mot det som ville trycka ner oss. Vi bad för det som kändes jobbigt, och vi bad Gud att ge mig en vän. Vi bad också att jag skulle kunna se vem jag kunde vara en vän för.
Gud hörde min bön och halvvägs genom första terminen började det en ny tjej i min klass som jag hade mycket gemensamt med. Vi har kontakt än i dag, tio år senare. Även om det kändes svårt att se en utväg från min ensamhet så kom Gud med en lösning. Sedan dess har han gett mig så många nära och fina vänner som jag inte kunde drömma om som trettonåring.
Gud har verkligen omsorg om oss, och han hör den som ropar till honom. Han svarar på vår bön, konkret i vår vardag!
