Jona är ett prima exempel på en misslyckad karaktär i Bibeln. När Gud i Jonas första kapitel befaller en sak gör profeten det motsatta.

Den som inte tror att det finns humor i Bibeln kommer heller inte att hitta den. I berättelsen om Jona börjar humorn direkt. Herrens ord kom till Jona, Amittajs son (Jona 1:1). Namnet Jona betyder ”duva”, och Amittaj betyder trofasthet, ett namn som överhuvudtaget inte passar in på vår pajasprofet, vilket vi snart kommer att upptäcka. Jona blir kallad av Gud att bege sig till staden Nineve och predika där, men Jona gör precis tvärtom. Texten berättar att Jona tar en båt för att fly till staden Tarshish. Nineve låg öster om Israel, i dagens Irak, och Tarshish låg väster om Israel, antagligen någonstans i dagens Portugal. Vår profet, som kallas för att predika Guds ord, flyr i rakt motsatt riktning. Men vad beror detta på? Jo, Nineve var huvudstad i det stora riket Assyrien. Folket där var kända för sina brutala krigsmetoder. Många av deras skulpturer som bevarats till idag stoltserar med tortyrscener och avhuggna huvuden. Det skulle därför vara högst förståeligt om Jona flydde för att han var rädd. Men så är inte fallet. Den som har smygläst i kapitel 4 vet varför Jona flyr. Jona vill inte se Guds nåd och kärlek för sina fiender. Det är därför han flyr. Han vet hur Gud är och att dit Gud kallar människor, där drabbas folk av hans nåd och kärlek.

Guds eller min plan?

Tanken är att vi nu ska skratta åt honom, han som nyss kallades för ”trofasthetens son”, vår pajasprofet som flyr från Gud för att han inte vill att Guds nåd och kärlek ska nå andra människor. Men tanken är också att vi ska sätta skrattet i halsen när vi ser oss själva i spegeln. Hur är det i ditt liv? När du tänker på de människor du ogillar, oavsett anledning, vill du verkligen att Guds nåd och kärlek ska drabba dem? Nåd och kärlek är tilltalande när det gäller mig själv. Men när det är min fiende, min ovän, som ska få det, då blir det genast mycket jobbigare och svårare.

Så ta en stund och fundera, när flyr du till Tarshish?

Jona hade säkert en bild av sitt liv som profet och vad det skulle innebära, och i den ingick det inte att låta fiendefolket möta Guds kärlek. På samma sätt har kanske du och jag en bild av vad ett gott liv är. Att följa Jesus innebär att man måste låta den bilden försvinna för att istället lyssna till vad som är Guds vilja för våra liv. Så ta en stund och fundera, när flyr du till Tarshish?

Andlig sömn

Bibeltexten fortsätter i samma humoristiska anda. Jona går ner till Jaffa, ner till hamnen och ner i båten där han till slut somnar under däck. Väl ute till havs blåser det upp en storm, så våldsam att sjömännen kastar lasten överbord och börjar be till massor av olika gudar för att inte drunkna. Kanske är det någon gud som hör dem. Jona, vår heroiske gudsman, sover fortfarande när en av de icke-judiska sjömännen kommer in och påminner honom om att han måste be. Bön bör vara en naturlig del av livet med Gud, men när Jona måste bli påmind om att be inser vi att hans sömn inte bara är fysisk, den är också andlig. Denna andliga sömn har kommit som ett resultat av att han tror att han vet bättre än Gud och nu är de i en situation där Jonas själviska beslut påverkar alla runt omkring. Kanske tänker vi ibland att våra moraliska beslut bara påverkar oss själva, men det kunde inte vara längre från verkligheten. Våra moraliska beslut formar vår karaktär och påverkar därför alla runt omkring oss.

En sista utväg

Stormen rasar fortfarande kring båten och i grundtexten funderar båten på om den ska gå sönder. Sjömännens nästa idé är att dra lott om vem som är skyldig till detta och givetvis faller lotten på Jona. De frågar honom vem han är varpå han stolt berättar: Jag är hebré, och jag fruktar Herren, himlens Gud som har gjort havet och det torra (Jona 1:9), och fortsätter med att berätta att han flyr från Gud. Han som dyrkar den gud som gjort havet, flyr alltså från den guden på havet?! Sjömännen börjar nu tillbe Herren Gud. Så använder Gud Jonas uppror för att dra sjömännen till sig, men Jona märker inte det. Han föreslår istället att bli slängd överbord. Kanske inte för att han inser sin skuld utan i ett sista försök för vår pajasprofet att fly från sitt uppdrag i Nineve.