I tider av väntan

I vissa perioder är livet lätt och Gud känns nära. Då känns det ofta enkelt och självklart att tro på att Gud finns, är god och älskar oss. Men det finns också perioder i livet som är svårare och kämpigare. Perioder när frågor konstant snurrar runt i huvudet, Gud känns avlägsen och tvivel uppstår. När saker inte blir som man vill, när man inte förstår hur en god Gud går ihop med världen vi lever i eller när livet bara gör ont. Du kanske är i en sådan period just nu, eller så kanske du varit det tidigare? 

Jag var i en sådan period förra hösten och fick då låten While I Wait skickad till mig av en kompis. Eller egentligen tror jag det var Gud som skickade den till mig genom min kompis. Låten blev en viktig påminnelse om att även när livet känns tungt och Gud känns långt borta så får jag lita och tro på det som står i Bibeln och det jag tror är sant. För precis som det står i första versen så vet jag att Gud har övervunnit döden, och allt annat ont. Detta är inte ett faktum som förändras och därför vill inte jag heller förändras i min relation till Gud, även om livet är jobbigt. 

Jag får vänta, och längta efter den dagen då vi äntligen ska få alla svaren och se Gud ansikte mot ansikte.

Så när livet är som jobbigast och inget känns rätt får jag istället för att vända mig bort från Gud vända mig till honom. Jag får kasta alla mina bekymmer, alla mina frågor och alla mina tvivel på Gud. Jag får leva i tro och lita på att även om inte jag har svaren så finns de hos Gud. Jag får vänta, och längta efter den dagen då vi äntligen ska få alla svaren och se Gud ansikte mot ansikte. Och fram till dess får jag sjunga lovsång, stående med lyfta händer och ett leende på läpparna eller liggande i min säng med gråten i halsen. För att Gud är Gud, för att han är god, för att han har alla svaren, för att han är trofast och för att han alltid älskar mig.