Till vem ska jag gå?

Då sade Jesus till de tolv: ”Inte tänker ni väl också gå?” Simon Petrus svarade honom: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige.” (Joh 6:67–69)

När vi blir sjuka så går vi till läkaren. När vi ska klippa oss går vi till frisören. När vi ska handla mat går vi till butiken. Var sak har sin plats. Det skulle bli mycket märkligt om vi bad läkaren om en fresh fade med bandagesaxen, försökte köpa frisörens matlåda och tvingade kunderna på Ica att undersöka vår lunginflammation. 

Detta låter helt korkat, jag vet. Det intressanta är att med en hel del andra grejer i livet går vi ofta till fel källa. När vi vill finna tröst, förlåtelse, mening eller bekräftelse, så söker vi ofta det i saker som olika meriter eller i relationer. Självklart ska vi ha relationer som är meningsfulla, där vi bekräftar, tröstar och förlåter varandra. Men det kan sätta en orimlig förväntan på vad vi vill få ut av våra relationer. Glöm då inte bort din andra bästa vän. Han som verkligen kan ge dig mening på djupet, trösta dig och förlåta dina synder. 

En som verkar ha fattat grejen är Petrus. Kort efter att Jesus har talat om sig själv som livets bröd så är det några som slutar att följa efter Jesus. Han frågar då sina lärjungar om de också tänker gå. Men Petrus svarar: Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige.

Det skulle bli mycket märkligt om vi bad läkaren om en fresh fade med bandagesaxen.

Petrus har fattat och lär oss att det bara finns en som kan förlåta synder. Det finns bara en som kan ge verklig tröst. Det finns bara en som kan ge mening på djupet – Jesus. Låt honom få vara relationen på första plats som ger mening åt alla dina andra relationer. Ta en stund där du lyssnar på lovsångstipset i kanten och lägger det du bär på inför honom, Guds helige.