Måste jag förlåta den som gjort mig illa? Och innebär det att jag måste låtsas som att allt nu är bra, fast det inte känns så?
Bibeln uppmanar oss ofta att förlåta varandra, och bygga gemenskaper präglade av förlåtelse. I Matteusevangeliet tycker Petrus att det väl ändå måste finnas någon gräns för hur många gånger man ska förlåta, ända upp till sju gånger? Jesus svarar sjuttio gånger sju, vilket betyder så många gånger som behövs, du behöver inte hålla räkningen. Detta är att leva efter kärlekens princip.
Kärlekens princip
När Bibeln uppmanar oss att förlåta, beror det inte på en naiv människosyn, där man tror att alla bara vill väl. Tvärtom undervisar Bibeln att alla människor är drabbade av syndafallet, och därför ibland beter sig illa. Det radikala i Jesus undervisning är att vi uppmanas att ta risken, att agera utifrån kärlekens princip trots att vi vet att vi ibland kommer att bli svikna och sårade. Detta är den yttersta konsekvensen av bibelorden om att vända andra kinden till, och att älska till och med sina fiender.
Förlåtelse
Att förlåta är en process som börjar med att gå emot impulsen att hämnas. Därefter börjar det känslomässiga arbetet, att försöka förstå den andre, be för den andre och hitta en kärleksfull hållning. Detta är ett arbete som kan ta tid och är inget vi kan tvinga fram. Ofta behöver vi be om mer kärlek och förståelse för andra. Det är inte lätt, men att välja förlåtelsens väg i stället för att fortsätta bära agg eller hat är en befrielse.
När du kan tänka på dina medmänniskor som Guds älskade barn, blir det lättare att förlåta.
Försoning
Försoning är det som händer mellan två individer när en brusten relation läker. Tilliten återvinns, avståndstagandet minskar och gemenskapen kan återvinnas. Försoningen förutsätter alltså att båda parterna vill mötas. Relationen kommer inte se likadan ut som innan skadan. Ibland behöver man hitta en annan sorts relation, men ibland blir relationen djupare och ärligare än tidigare. Försoning kan vara svår att uppnå, och det händer att vi inte lyckas. Även om vår strävan ytterst sett är förlåtelse och försoning kan vi i alla fall för en tid behöva anpassa relationen till vad våra känslor klarar av.
Skipa rättvisa
Som enskilda medmänniskor är det inte vår uppgift att straffa andra, utan att förlåta och försonas. Det finns dock samhällsinstitutioner och roller som av Gud fått uppgiften att skipa rättvisa, så långt det nu är möjligt här på jorden. Det kan gälla polis och domstolar men också lärare i skolan eller föräldrar. Detta är för att undvika personlig hämnd, som leder till en spiral av ondska.
Enhet i Kristus
Kristna är kallade till en särskild enhet, nämligen enheten i Kristus. Det betyder att det är extra sorgligt om vi bryter gemenskapen med varandra. Eftersom vi fortfarande har brister kommer vi ibland att bete oss illa mot varandra, vilket innebär att vi måste kunna förlåta för att bevara enheten. Detta är hemligheten med att enheten är just i Kristus. Det betyder inte att vi måste tycka lika om allt, men det betyder att vi får se varandra så som vi är i Kristus, nämligen iklädda hans förlåtelse, hans helighet, hans kärlek. I Kristus finns ingen fördömelse, och därför är det otänkbart att vi fördömer varandra.
Alla är Guds älskade barn
Att förlåta kan ibland kännas omöjligt, men de flesta människor har lätt att förlåta sina barn. Dina medmänniskor, även de som sårat dig, är precis som du Guds älskade barn. Även om de säkert vållat honom mycket sorg och smärta, precis som du gjort, ser han på dem med oändlig kärlek, och vilja till förlåtelse och försoning. När du kan tänka på dina medmänniskor som Guds älskade barn, blir det lättare att förlåta.
Vackert exempel i Bibeln
Att se två människor som varit i konflikt försonas är bland det vackraste man kan få vara med om. Som i berättelsen om Jakob och Esau. Här lär vi oss hur försoningen ofta kräver att vi gör oss sårbara, och erkänner att vi gjort fel, för att andra ska kunna förlåta oss. När förlåtelsearbetet nått framgång i våra hjärtan, står vägen fri till försoning.
