Jesus for President

En god och lydig samhällsmedborgare som håller lagar och är allmänt trevlig. Som inte laddar ner upphovsrättsskyddade filer från internet, inte går mot röd gubbe och max kör 5km/h för fort på motorvägen, men ibland reser sig för gamla på bussen, går till kyrkan de flesta söndagar och skänker 100kr/månad till någon bra organisation. Är det detta som blir resultatet om man kokar ner budskapet om Jesus till några praktiska handlingar? Är det såhär en person som verkligen vill ta sin tro på allvar bör leva?

Man kan klura på hur det skulle blivit om Jesus ställde upp i riksdagsvalet i dagarna. Skulle han ta krafttag mot ofoget att gå mot röd gubbe och slå ett extra slag för att öka kyrkobesökandet? Några små ändringar här, en liten justering där, men inget omvälvande. Eller skulle han kanske ha något helt annat att komma med? Min känsla är att kyrkan ofta ger en bild av samhället och av staten som någonting gott, några små förändringar så skulle allt vara perfekt. Men tänk om den bilden inte stämmer? Tänk om det faktiskt finns allvarliga problem och orättvisor inbyggda i samhället?

Jesus programförklaring

En god sammanfattning av Jesu budskap finns att läsa i bergspredikan (Matteusevangeliet kap 5-7). Den är som en programförklaring av vad Jesus vill och visar hur det skulle kunna fungera om Jesus var statsminister och vi fick leva i Guds rike. Läser man den verkar det nästan som det är två helt olika världar, det samhälle vi lever i å ena sidan och det liv Jesus beskriver å andra sidan. Vid en första anblick verkar bergspredikan vara orealistisk och verklighetsfrämmande, vårt samhälle är mycket verkligare! Men, tänk om det är tvärtom, att allt annat än bergspredikan är avvikande och orealistiskt. Då är det allvarligt ställt med oss, om det som är verklighetsfrämmande har blivit det normala.

Att leva Guds rike

Ett par exempel: med tanke på klimatkrisen, vilket är mest realistiskt? Att fortsätta shoppa som vanligt eller att satsa mer på den verkliga skatten i himlen? (Matt 6:19-21) Med tanke på ensamhet, främlingsfientlighet och rasism, verkar det vettigast att fortsätta sätta sina egna intressen främst, eller att älska också dem som inte förtjänar det? (Matt 6:38-48) Med tanke på att makt verkar kontrollera människor mer än människor kan kontrollera makt (lite som härskarringen i Sagan om ringen), är makt och status något att sträva efter eller borde man spana in saligprisningarna en gång till (Matt 5:3-12).

Jag tänker att vi ibland tror att samhället är godare än vad det kanske är, och att orättfärdighet och orättvisa sitter inbyggt i strukturer som vårt samhälle är uppbyggt på. I så fall kanske inte främlingsfientlighet bara är något som rasister håller på med, utan något som vi alla är en del av eftersom vårt land har gränser. Vår demokratiskt valda regering bestämmer vilka som får komma in och vilka som inte får det. Jag är inte säker på att Jesus skulle ställa upp på det.

Vårt ekonomiska system kanske inte bara handlar om att olika människor har olika mycket pengar på banken. Nya varor måste hela tiden produceras vilket smutsar ner vår planet, och ekonomin bygger på konkurrens och utslagning vilket gör att människor kommer i kläm. Jag är inte säker på att Jesus skulle ställa upp på det.

Att blanda samhället och kyrkan är lite som att blanda kogödsel och glass. Det kanske inte är någon fara för gödseln, men troligtvis sabbar det glassen. Därför är det är en utmaning för Jesu efterföljare att faktiskt försöka genomskåda och motarbeta onda strukturer, och visa för världen att det verkligaste av allt är Guds rike.