Att följa Jesus handlar om att våga leva i tron på det faktum att Gud älskar mig bortom allt sans och förnuft. Det handlar mindre om att kramapaktigt hålla fast vid Jesus, och mer om att vila i det faktum att Han håller fast vid mig. Tron handlar inte först och främst om kunskap utan om relation.

Kallad av Jesus:
Petrus

Han var en fiskare i Kafarnaum. Vi vet egentligen inte så mycket mer om honom, mer än att han var en temperamentsfull och impulsiv person. Det verkar som om han gjorde saker innan han tänkte. Han hade en bror som hette Andreas, som verkar ha varit betydligt lugnare. Det var Andreas som var den som först presenterade Jesus för fiskaren Petrus (Joh.1:40-42). Den avgörande händelsen för Petrus var dock när Jesus kom gående längs med Galileiska sjön och sa de livsförvandlande orden: ”Kom och följ mig” (Mark.1:17). Petrus kom sedan att bli biskop i Rom och en klippa för den första kristna kyrkan.

Paulus

Han var en disciplinerad och from människa. Han var övertygad om att han visste vad Gud ville och han kunde säkert hela Skriften utantill. Han var också övertygad om att Gud absolut inte ville att människor skulle följa Jesus. Därför ägnade han sitt liv åt att jaga kristna för att ställa dem inför en domstol där de kunde dömas till döden. På en av sina ”förföljelseexpeditioner” mötte han Jesus i ett ljussken (Apg 9:3). Efter detta möte ägnade Paulus  sitt liv åt att istället för att förfölja kristna få dem att börja tro på Jesus. Paulus kom att bli en av de mest betydelsefulla personerna när det gällde kristendomens spridning över världen.

Matteus

Han var en jude som hade tagit anställning hos romarna för att ta upp skatt från judarna. Han betraktades av många som landsförrädare och svikare. Också han möttes av de avgörande orden ”följ mig” (Matt.9:9). Denna osympatiska gestalt blev sedan författare till Matteusevangeliet.

Detta är tre exempel på kallelseberättelser i Nya Testamentet. De tre som jag nämnt blev stora ledare inom kyrkan, men det finns naturligtvis också många berättelser om människor som inte blev det. De stora poängerna med kallelsen i Bibeln och idag är nämligen:

  • Jesus är den som tar initiativet. Han kallar ofta människor som inte börjat söka honom. Jesus är mer angelägen om att jag skall leva med Honom, än jag är angelägen om att få vara med Honom. Detta är Han för att
  • Jesus älskar mig. Nu när jag skriver är det som att formulera en klyscha som du antagligen hört förut, men det går inte att formulera det på något annat sätt. Guds kärlek till mig är så stor att jag är övertygad om att Han blivit människa, lidit, dött och uppstått om så jag hade varit den enda människa på jorden som behövt Honom. Jesus älskar mig nämligen inte för att jag skall göra något mäktigt som Paulus, Petrus eller Matteus, Han älskar mig inte för att jag skall göra, utan
  • Jesus älskar mig för att jag är. Rövaren på korset kunde inte göra något stort för Jesus, han skulle ju snart dö (Luk.23:39-43), men Jesus älskade honom för att Han älskade honom. Punkt.

Att följa Jesus

Allt jag hittills skrivit är oerhört viktigt när vi tänker på orden ”Följ mig”. Det är så lätt att dessa ord blir tunga ord som handlar om att jag måste göra något för att visa mig värd Guds kärlek. Nu handlar det inte om det, utan det handlar om att leva med Honom som älskar, och att därmed vara tillsammans med den som älskar mig.

Har du varit kär? Det hoppas jag, och då vet du också att om man är kär, då vill man ju inget hellre än att vara tillsammans med den som man älskar. Om du har förklarat din kärlek för någon och möts av svaret: ”Jo, jag älskar dig också, men vi behöver väl inte umgås så mycket”, då innebär ju det svaret att jag är tveksam till om den personen verkligen älskar mig tillbaka.

Vad hände med Petrus, Andreas, Matteus och de andra lärjungarna efter det att de mött Jesu kallelse? De slutade inte vara människor, men de vandrade med Jesus. De samtalade med Honom, de lyssnade på Honom, de såg vad han gjorde. De lärde känna Jesus, och de ville verkligen inget hellre än att följa Honom i allt. Petrus uttryckte det så att alla andra kunde svika, men han var minsann beredd att till och med gå i döden med Honom  (Mark.14:26-31). Han ville verkligen följa och han trodde att han skulle fixa det.

Så kommer vi till Jesu sista dagar. Lärjungarna blir skakade och Petrus kan inte stå upp för Jesus. Grupptrycket blir för stort, och trots att han ville och trodde förnekar han den han tror på, inte bara en utan tre gånger (Mark.14:66-72). Efter detta tror inte Petrus att han duger, han har slutat tro på sin tro, men Jesus har inte slutat. Efter uppståndelsen visar det sig att Jesus inte slutat älska. Han uppmanar kvinnorna som mött Honom som uppstånden: ”Gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna” (Mark.16:7). Petrus hade glömt bort/svikit Jesus, men Jesus hade inte glömt bort/svikit Petrus.

Därför handlar budskapet om att följa:

  • Våga tro att Jesus inte slutar älska. Våga komma tillbaka, Gud är alltid beredd att börja om.
  • Våga be. Bibelns kortaste vers hittar du i 1 Tess.5:17: ”be ständigt”. Det handlar om att alltid ha kommunikationskanalen öppen och vara mottaglig för vad Gud vill ge. Någon har sagt att bönen är ”den kristnes andedräkt”. Detta handlar naturligtvis inte om att jag skall gå genom livet med knäppta händer och slutna ögon. Inte heller så att jag alltid formulerar så många ord. Snarare handlar det om att leva som om jag alltid har Jesus vid min sida (vilket jag ju har). Det kan vara så att jag i huvudet formulerar den korta tanken ”Jesus var med mig”, ”Jesus  ge mig ditt sinne i denna situation” osv.
    Sedan är det naturligtvis bra att också ha en tid avsatt för andakt varje dag. Inte som aktivitet men som ”kvalitetstid” i relationen. Att i detta sammanhang också läsa Bibeln och ge sig tid att lyssna på Gud ger ännu mer kvalitet åt kvalitetstiden.
    Man blir som man umgås, och genom att umgås med Jesus blir jag också präglad av Hans sätt att se på andra. Det handlar inte bara om jag och min tro, det handlar om att Gud vill hjälpa mig att leva som människa bland människor, precis som Han gjorde (Fil.2:5).
  • Dela din tro med andra kristna. Gudstjänst är en god vana, och att få ta emot Jesus påtagligt konkret i nattvarden är också en gåva från Gud för att stärka relationen. Jag förstår inte nattvarden fullt ut, men jag tar emot den för att jag behöver Jesus.
    Vi har också fått en fantastisk möjlighet i att få be för varandra, att andra ber för mig när jag själv inte orkar be är en fantastisk förmån. Vad hade hänt med den lame mannen om han inte haft vänner som bar honom fram till Jesus (Mark.2:1-5)?
  • Var ärlig. Mot den Gud som känner dig bättre än du känner dig själv och som trots det älskar. Jag kan ibland bli förvånad över min brist på tro, disciplin och kärlekslöshet. Gud blir inte förvånad, Han känner dig, men Han älskar dig fastän Han på djupet vet vem du är. Bli aldrig för stolt för att uttrycka ditt beroende av Gud, men bli inte heller så självföraktande att du inte vågar tro att Gud skulle kunna älska dig!

Att följa Jesus handlar faktiskt egentligen om att Han följer mig, var jag än är och vad jag än gör – och Han slutar aldrig älska mig och andra genom mig!